dahlbergsara

Det är något speciellt med den här tiden det här året . Eller så kan det vara att det var något speciellt med förra året . Förra hösten . Allt var liksom så ja , jag vet inte . Det är som att jag minns precis allt . Jag minns hur det luktade när jag kom utanför dörren , hur det kändes när jag körde bil på kvällen . Det var nånting då . Jag var olyckligast i världen men samtidigt lyckligast . Jag minns så jävla väl när vi satt i Markus volvo utanför håstaholmen . Det var tjejerna , vi skulle se Elvis med skolan och vi var bakis som fan . Men jag minns att jag på något sätt var så satans lycklig . Vi skrattade och trots allt så lekte livet . Det måste vara allt det jag blir påmind om nu .

Och som pricken över i:et . .