dahlbergsara

Just nu känns det som jag skulle kunna sova i en vecka, minst. Jag är åtminstone rätt pigg i skallen, det är kroppen som tar stryk. Idag var det säkert runt 40 hästar som skulle in och undersökas och ungefär sju skulle semineras. Men jag klagar inte för fasen vilket underbart jobb ändå. Håller tummarna för att det blir mer än den här veckan.

Nej men medans resten av hudik som är lediga i morgon drar på bockarna så lägger jag mig på soffan och samlar krafter till morgondagen. 05.20 står min väckarklocka på nu för tiden mina kära vänner.